Kommunal toatömning!
Passade på när jag skulle hämta S från musikskolan.
Kände mig lite suspekt där jag gick, med min lilla låda under armen...
Väntade mig bara att någon skulle se mig och skrika: Du där! Så där får man absolut inte göra!
Varpå jag skulle rusa till bilen, slänga in lådan i baksätet och spinna iväg därifrån med tjutande däck...
Men livet är inte fullt så action som mina tankar.
Jag bar in min lilla låda.
Tömde tanken i toan.
Spolade.
Bar ut min lilla låda till bilen och gick in igen för att möta sonen uppe i altfiolrummet.
Nästan lite suck...vad odramatiskt allt är...
Hemma går det framåt.
Men igår, när vi satt och spelade fem-kort för glatta livet, så började jag tycka att det kändes lite kyligt.
Kände på elementet i köket och det var iskallt.
Inte bara svalt, utan riktigt kallt.
I hallen var det ljummet.
I vardagsrummet var det iskallt.
När jag spolade i kranen i köket försvann trycket när jag vred över på kallvatten.
Dessutom blev vattnet svart och luktade illa.
Det var precis som att elementvattnet kom i kranen och kallvattnet trycktes in i elementen...
Nu hade rörmokaren i och för sig glömt bort att sätta igång cirkulationspumpen, och när den kom igång så blev det varmare i elementen och vi slapp frysa i natt. Men ändå...
Ringde rörmokaren idag och berättade.
Han skulle åka och kolla vad som kan ha hänt.
Men nåde honom om han får för sig att det är jag som ska betala det, för det var han som var där igår och mecklade!
:-)
Förkylningen mår fortfarande bra, men jag börjar också må bättre.
Blir inte längre matt av att bara tänka på att göra saker :-)
Saknar mina drömmar.
Vet att det är så mycket jag skulle vilja göra, men som det är nu orkar jag inte ens drömma om det.
Skulle vilja ha mitt hus klart också (det stora, alltså :-).
Det skulle underlätta drömmandet...
Men jag har i alla fall min lille pojk, som är så himla go med sin stackars mamma.
Tja, inte alltid :-)
Men han försöker. Och det tycker jag är en bra början.
Nu ska jag fortsätta jobba. Lunchen är slut.
Inventering och prislistor...
Tyck lite synd om mig, är ni snälla :-)
En helg till, tack!
För jag vill ju faktiskt till jobbet imorgon.
Men jag vill ju inte vara så här förkyld då...
Så om nån skulle vilja vara vänlig och stoppa in en extrahelg i tiden just nu så skulle inte jag säga nej!...
Som om...
S fick följa med K och grabbarna och bada i fredags.
Gissa om både stor och liten här i huset var supernöjda! :-)
Stor för att hon i lugn och ro fick ligga nedbäddad på altansoffan och kolla på Saturday Night Fever (har inte sett den förut men hittade den för några kronor på Maxi för några veckor sen...) i lilla dvd-spelaren.
Liten för att han fick följa med och bada, så klart! :-)
Sen fortsatte vi kvällen med lite gott och mer film, fast inne. Började bli rätt kallt ute...
Lördag vaknade jag alldeles för tidigt och försökte somna om i omgångar.
Till slut gick jag ut på altan och svepte in mig i en filt och läste i en bok.
Sen blev klockan över 11 och jag bestämde mig för att köra en sväng till tippen med mina påsar med badkarsskräp som har stått på bron så himla länge i väntan på att jag skulle idas bry mig om dem...
Och när jag kom hem var jag jätteduktig, eller helt slut i huvet, välj själv...
Hade pratat med rörmokaren i fredags och kommit överens om att jag skulle ta bort ett par rör i badrummet som inte ingår i själva reparationen. Gjorde inte jag det så skulle jag vara tvungen att betala honom för jobbet...
Rören kom upp genom golvet i ena hörnet där badkaret stod och gick rakt upp genom taket till ett inte längre existerande expanderkärl, som satt där för cirkus 30 år sen...
Så jag sågade och jag donade...
Satte upp stegen och klättrade upp på taket (har faktiskt "havsutsikt" därifrån :-)
Klättrade in genom takluckan och banade väg genom isolerspånet till stället där rören skulle komma upp genom golvet...
Det blir så annorlunda när det är mörkt och spånigt, när man bara kan känna sig fram bland saker man inte ser...lite läskigt, faktiskt.
Men jag fixade det till slut.
Efter två vändor på taket och vinden varvat med sågande och böjande på rören inne i badrummet, så fixade jag det!
Nu måste jag bara ordna en kort stump list att sätta i hörnet inne i badrummet, fylla ut en del hål efter fästen till rören, limma lite våtrumstapet och måla lite, så kommer det knappt att märkas att de där rören har suttit där!
Men det blir en annan gång!
Och slut var jag.
Ville så himla gärna vara med på fest sen på kvällen med tjejerna, men det gick inte.
Det blev myskväll framför TVn igen istället.
Och upp klockan 7 för att åka med S på judotävling.
Fast idag ville det sig inte riktigt.
Första matchen förlorade han med minsta möjliga poäng bara 3 sekunder innan full tid, och i den andra blev han kastad av "superkastaren"... men höll ut riktigt bra fram till dess.
Helt nöjd var han m a o inte, men han har ju faktiskt inte tränat särskilt mycket i höst, så jag tyckte han gjorde det bra ändå!
Sen tog vi vägen förbi IKEA och åt gott!
Hade en del andra ärenden där i stan också, så lite mer pengar lyckades jag allt göra av med innan vi åkte hem.
Att det är så roligt att göra av med pengar!!!
Det är mycket som ska bli spännande imorgon på jobbet...
Många frågor som jag förhoppningsvis kommer att få svar på.
Men jag blir nog inte kvar hela dan.
Fast hemma bonkar ju hantverkarna på, så där vill jag heller inte vara...
Suck!...jag blir nog kvar hela dan...om jag orkar.
Till sist en bild på mitt inkapslade badrum...
Nu är det fritt fram igen, men när han höll på att sanera asbesten såg det ut så här:
Nu ska jag dricka resten av mitt goda te som S kom och passade upp på mig med.
"Man ska hjälpa dom som är sjuka!" sa han, lillgodingen, och gav mig en stor kram.
...och så ska jag maila till min på-jobbet-mailar-flirt... :-)
Daggmaskar
Ont i halsen...
Nä, nu är det inte alls kul att vara liten P.
Ont i halsen och hela kroppen...influensa på g?
Men jag vill ju på fest på lördag!!!
Mitt badrum ser ut som det har blivit invaderat av samma extraterrestrial-team som kapslade in ET i hans tillfälliga jordliga hem...
Kom uppför trappen igår och möttes av ett blått sken...
Hela dörröppningen var överplastad med en ljusblå plastfilm och allt var förseglat runt dörrkarmarna med silvertejp. Det stod nån sorts utsugsapparat på golvet med en slang in genom plasten och till och med där var det tejpat runt...
Fick lossa lite på tejpen och sticka fram en kamera och ta kort för att över huvud taget kunna se vad som rörde sig därinne...
Det var travat förseglade flyttkartonger i högar.
Kändes som att mitt liv hade förslutits i karantän...
Men visst, det fanns visst asbest i nåt av det, så det var väl lika så bra.
Annars går det för runt nu.
Huvudet vill liksom inte riktigt sluta snurra.
Det är lite för mycket överallt. Inte bara på jobbet.
Men nu kommer några, förhoppningsvis, rätt lugna dagar.
I alla fall kvällar, dvs ikväll och imorgon kväll.
Lördag ser jag fram emot fest med tjejerna, men jag kommer inte att bli långvarig, känner jag.
Orkar inte riktigt annars, och på söndag är det samling 08 vid dojon för avresa till pokaljakten...
Sitter på altanen och ser ut över min lilla mysiga trädgård.
Borde klippa gräset...
Äpplena på vinterträdet börjar bli alldeles röda och fina. Måste provsmaka och känna om de är goda...
...
Mmmm, inte riktigt mogna, men nästan. De kommer att bli jättegoda och det finns hur många som helst som jag inte kommer att hinna göra vid. Med andra ord: bara att plocka, vännerna! Jag säger till när de är mogna och fina!
Nu ska jag fika lite.
Lite varmt te med honung kommer att göra susen, känner jag.
Puuuuuusssss på er, musketöserna!!!
Mitt fina tak!!!
Pappa hjälpte mig langa upp takpannor igår kväll.
Han stod på backen och jag mitt på stegen, och vi langade och langade...
Sen for jag runt på taket, upp och ner, och kilade fast panna efter panna, och idag har jag blåmärken på både armar och ben som ömmar och påminner mig om mitt fina tak!
Vi stod och beundrade det där i mörkret när vi var färdiga.
Härligt hur det helt plötsligt blev mer som ett hus när pannorna kom på plats.
Sen blev det lite sent innan vi kom hem, och väl hemma höll vi inte på att kunna somna.
Jag hade lovat S att hjälpa honom med hans pokemon-spel, och eftersom det var så sent så bäddade jag upp en säng åt honom bredvid min, och där låg vi och klurade och surrade. Sen när vi hade löst det vi skulle och skulle sova så var det nästan stört omöjligt. Först fick han ett fnissanfall, och när jag lyckades få honom att skärpa sig så blev jag så full i skratt att jag flög på honom och kittlade honom så han vred sig av skratt och sen var det kört...vi låg och fnissade och skrattade i säkert en halvtimme innan vi blev så trötta att vi somnade av ren utmattning. Och jag kan ju inte påstå att jag är pigg idag, men kul var det :-)Idag har det tydligen blivit klart vilka det blir som får gå när jobbet varslar.
Blir visserligen 2 mindre än vad som var tänkt tidigare, men ändå.
Och hur kommer man fram till en sån siffra, egentligen?
Sitter man bara med resultatet och bestämmer sig för att si och så många kronor måste vi låta bli att betala ut och då delar vi det med en genomsnittslön och kommer fram till att X antal måste väck! ?
Funderar man över huvud taget på resultatet? På hur vi ska lyckas nå våra mål med en mindre personalstyrka? När man samtidigt säger att nu måste vi se till att få ut grejerna snabbare och det måste bli mer rätt! Hur går det ihop med att vi inte får tillräckligt med folk kvar i monteringen?...
Imorgon kommer de och börja riva mitt badrum!
Tydligen fanns det asbest i väggarna så de behövde ha med nån sorts saneringsfolk, och de kunde först imorgon.
Och då kommer de med en dunk till vår fina porta-potti som vi får låna under tiden de jobbar...
Ser inte riktigt fram emot att ha toa i vardagsrummet, måste jag ju säga...men det löser sig nog. Det är ju inga månader de ska hålla på, bara veckor. Får väl låtsas att vi är på campingsemester :-)
Pratade med min mailkompis idag.
Känns lite knepigt, eftersom vi ibland måste hålla oss till jobbsnack...
Men när det var klart tog vi lite annat också :-)
Fast jag blir inte riktigt klok på honom...
Å andra sidan har vi ju faktiskt bara mailat i lite drygt en vecka...även om han tydligen kom ihåg mig från nån annan gång vi pratade för några år sen...så jag vore ju knäpp om jag skulle påstå att jag känner honom!
Fast vill...
Nu ska jag hälla i mig lite lunch.
Har bestämt mig för att köra shake-varianten nu i en eller två veckor för att se om det blir nån skillnad på vågen.
Jag har tränat och tränat och ibland verkar det som att vågen visar lite mindre, men så nästa dag så är jag uppe på samma som för en vecka sen igen...SUCK!!!
Så nu blir det vätskevarianten.
Det SKA gå!
Ha en härlig tisdag, folket!
Doftande tvätt...
Igår var vi ute med seglarklubben på utflykt till en strand på en ö i skärgården utanför stan.
Helt underbart!
Kunde inte ha fått bättre väder.
Måste säga att jag hade gruvat mig länge för den utflykten, med tanke på vilket väder vi har haft, men det blev ju bara bäst!!!
Och lyser gör jag så här i efterhand också, som en vackert röd kräfta :-)
Var inte riktigt beredd på att solen skulle ta så hårt.
Det var ju så varmt och gott att vända ansiktet mot ljuset...
Lördag och söndag har jag varit ute hos pappa också för att fixa taket på lillstugan.
Hann bara ena sidan på lördag, eftersom jag var supersen i starten efter att ha varit för trött att gå och lägga mig fredag kväll...hamnade till slut framför en science fiction som slutade halv tre på lördag morgon...
Söndag efter seglingen fortsatte jag, men det är bara reglarna som är uppe än så länge. Takpannorna ska på ikväll. Bara vi kommer oss dit...
Upplever en lite märklig känsla på jobbet, eftersom jag faktiskt såg fram emot att komma dit idag... Fast det var i och för sig inte för själva jobbets skull, utan för min lilla mailkontakt...
Himla kul att han tycker som jag, att det liksom inte går att låta bli att svara på mailen, och att det bara blir mer och mer och längre och längre utläggningar för vart brev...
Fick några bilder idag.
Inte på honom, men på en läcker amerikanare han är "fodervärd" åt medan kompisen är bortrest.
Om jag vill se en bild på honom?
Huuuu, vilken svår fråga.
Det skulle ju liksom bryta spänningen...plus att jag skulle få veta om jag vill fortsätta maila med honom.
Tänk om han är supersnygg?
Tänk om han är superful?
Tänk om han har tre ögon och sju horn i pannan?
Och då skulle ju jag vara tvungen att visa honom en bild på mig...
Suck, alla dessa beslut!
:-)
Var på skolan i eftermiddag och pratade med läraren och en resursperson om S.
Måste få honom mer fokuserad på vilka mål som gäller.
Blir lite jobb både hemma och i skolan, men först ska vi sätta oss ner när S också är med så att han får vara en del av det.
Känns bra!
Det har inte känts riktigt bra, för det har faktiskt känts lite slappt från skolans sida i själva skolan.
Lite "gör som ni vill, bara ni mår bra"...
Men nu har jag fått lufta mina tankar och vad S har sagt till mig om hur han upplever det, och det togs emot över förväntan! Så nu blir det nog bra, tror jag.
Näe, blev ingen judo igår, och ingen idag.
Nu får jag se till att få på takpannorna så att jag kan gå på judo imorgon!
Upp, upp och iväg...!!!...
Puss, vänner
Värsta stolen...
Förmodligen uppfunnen av en man!
Men används bara av kvinnor!
Yuck!!!
"Du kan ta av dig där borta."
Snällt går jag in i hörnet och tar av mig byxor och trosor, vänder mig ut mot golvet och stirrar på monstret till stol som bara står där och morrar och hånler åt mig...
Väl uppe på eländet skojar jag och säger att det här måste vara det värsta man nånsin gör.
Nejdå, säger läkaren, det är väl tandläkaren.
Och jag sitter tyst en stund och funderar på om det känns värre att gapa med munnen än...tja, ni fattar...
Hur som helst så har jag nu äntligen fått min utvidgade gynekologiska undersökning...och kommer att bli kallad till operation i större staden i väster inom 14 dagar.
Det är inget farligt, bara en liiiiten liiiiten "plutt" av förändrade celler som sitter där och som ska bort.
Hon tyckte att det skulle kännas bättre för mig om jag blev sövd när den tas bort, istället för att plåga mig där i undersökningsrummet. Håller med!
Men vad som irriterar mig lite, samtidigt som det gör att jag känner mig alldeles lugn, är att den där lille plutten har funnits där i flera år och varit ungefär lika liten hela tiden.
Jag sökte faktiskt för den för flera år sen, när jag upptäckte den.
Men läkaren som kollade då, en HAN som ursprungligen kom från ett mellanöstern-land, verkade mer irriterad på mig för att ha upptäckt den än själva grejen. Det var ingen fara med det där, fick jag veta då.
Nu behandlas den som en cellförändring och man vill ta bort den.
Jaja, det är väl bra.
Det irriterar mig också - irrationellt, jag vet - att det bara kostar mer och mer pengar.
Nu kostade det inte 100 längre.
Nu var det 250, bara för att den jag skulle träffa var specialistläkare...
Men det som irriterade mig mest var att jag efter operationen inte får ha sex på 1 månad. Inte för att jag inte får ha sex, utan för att jag ändå inte skulle ha haft sex! Skulle inte förvåna mig om chansen dyker upp just då, bara för att!!!
Kände inte för att åka tillbaka till jobbet direkt efter besöket.
Ville skriva av mig lite först.
Men nu bär det snart iväg.
Måste bara varna S, som är ledig och hemma idag, att byggfirman kommer och bryter bort lite kakel och klinker i badrummet för att ta asbest-prover. Han ringde precis nu.
Sen börjar de på måndag och river ut alltihop, så vi får ha kvar toaletten över helgen :-)
Efter det får vi en liten husvagnstoa att ställa nånstans och som behöver tömmas lite då och då...Får se hur vi löser det.
Alternativet hade varit en stor toavagn härutanför nånstans...men vi provar den lilla till att börja med. Sen kanske vi blir less på den och byter upp oss innan allt är klart, men det får bli en senare fråga.
Fick veta från försäkringsbolaget igår att min totala kostnad blir ca 4000 plus ev kostnad för en ny golvbrunn och nytt rör under golvet.
TJOHO!!!
Inte alls så blodigt.
Och jag får 100 i avdrag för varje timme som jag själv lägger ner, så än så länge är jag uppe i 500 kronors avdrag.
Blir ju faktiskt helt överkomligt för ett nytt o fräscht badrum :-)
Näe, nu kan jag nog inte vänta längre med att åka till jobbet.
Suck.
Fast en positiv sak med jobbet är att jag har börjat maila lite vid sidan om jobbet med en på vägverket i borlänge...
Ungefär varannat mail blir jobb och varannat privat...
Lite mysigt :-)
Ryktet om hejarklacken...
Jag ville ju hälsa på mina "coacher" :-)
Dom var 4 som tränade och en ("A:s A") som stod och tittade på.
Och ryktet hade spritt sig!!!
Dels om mitt silver...
"Grattis!!!"
...var det första jag hörde när de såg mig.
Dels om min fantastiska hejarklack...
SKITKUUUUL!!!
You're famous, girls! ;-)
Puss på er och ha en härlig dag!
Mina underbara vänner!!!
Jamen, hur många är det egentligen som kan skryta med att de har ett gäng vänner som åker halva Sverige runt för att vara med och heja på när undertecknad tävlar i sin livs första judomatch!?!
Tja, jag vet i alla fall fyra personer som har så goda vänner, men finns det fler?
;-)
Guuu' va' goa ni är!!!
Och jag är en silvermedalj rikare!
Tja, visserligen ligger den i Saras bil, men ändå...den är ju min! :-)
Försökte göra alldeles för mycket i söndags.
Det var tvätt och disk och plock och stök.
Tomtkrattning och gräsklippning.
Matlagning och mera disk.
Plus att sonen hade en kompis hemma ett tag.
Och sen var han tvungen att se till att bli klar med ett skolprojekt som tog flera timmar i anspråk för både honom och mig.
Vi fixade det precis!
Och just som jag hade duschat och klätt på mig och stod och torkade håret kom K och hämtade oss till bion.
Där delade vi upp oss på två olika filmer.
K och hennes stora grabb såg på Arn, medan jag och "småpojkarna" ;-) tittade på Wall-E.
Jättebra filmer båda två!
Och den som rev biljetterna var ingen mindre än A:s och min gemensamme P...så nu fick K se honom på närmare håll.
(Men hu så kraftig han blitt! :-)
Precis innan vi for på bion så såg jag att det hade kommit ett sms från hon som vann judon i lördags.
Tydligen skulle det bli fotografering med medalj i dojon halv sju...
Men medaljen var hos Sara och halv sju började bion...
Så jag får väl inte vara med i tidningen den här gången då...snyft! Får bli nästa! :-)
Idag har jag upplevt nåt helskumt.
Sov visserligen dåligt i natt och det är rätt spänd stämning på jobbet...
Men helt plötsligt när jag satt och tittade på dataskärmen kändes det som att jag nyss hade blivit bländad.
Det var som blinda fläckar lite varstans i synfältet.
Sen kom det en flimrande båge framför mig och jag såg inte fläckvis i sidled åt höger.
Riingde till optikern och bad om råd, och hon tyckte jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen.
Men det gick som över...och sen fick jag en massa att göra.
Senare på dan, när S var och spelade altfiol, cyklade jag in till optikern för jag skulle köpa linsvätska.
Då frågade hon i kassan hur det hade gått och jag beskrev att det blivit bättre men inte var helt bra än.
Det var inte bra, sa hon, och ville att optikern skulle titta på mig.
Han frågade och jag beskrev.
Sen undrade han bara rakt upp och ner om jag är stressad.
Tja, sa jag, det är jag väl...Händer lite för mycket nu...
Och det var tydligen nåt som kunde hända då, om man är stressad.
Inget farligt eller kvarstående, men himla irriterande och jobbigt när det händer.
Suck!
Som om det inte vore nog ändå...
Men han ringde i alla fall från entreprenören idag!
Undrade om han kunde få komma och ta en del kort på badrummet plus få en nyckel så de kan komma in och börja.
Han bad faktiskt om ursäkt för att det hade dröjt!
Tydligen har de fortfarande inte skickat in kalkylen till försäkringsbolaget, för ingen på företaget vet hur de ska hantera programmet. Därför kör de det nu den "vanliga" vägen. Dvs foton och beskrivningar...
Synd bara att han inte kunde erkänna det när jag ringde för snart två veckor sen och frågade hur det gick...
Annars kan de ju anställa mig till att sköta programmet!!! ;-)
Neeeej!
Det skulle ju inte bli så här sent ikväll också!
Men jag har ju faktiskt suttit och lagt in min CV hos Adecco för att kunna söka ett jobb som Teknisk inköpare som det var sista anmälningsdag på idag...!...
Tycker fortfarande inte om att vara ute i sista minuten (näe, faktiskt inte!!! :-) men vad ska jag göra. Det snurrar på i 100 knutar konstant, känns det som.
Fast den här veckan ska jag försöka coola ner mig lite.
Måste ju det för att må bra.
Att tänka på lördagens tävling och bilresa känns bra!
Det var toppen-terapi! :-)
Sov gott, världen!
Ta hand om oss!
9,2 km
Förutom höjdskillnaderna, förstås :-)
Var bara tvungen att gå in på hitta.se och mäta...
Så, nu ska jag jobba igen :-)
Fan va hurtig du är!
Mötte ett gäng tonåringar på väg utför grässlänten längs Dj-vägen och fick lite pep-talk :-)
Gjorde "misstaget" att haka på en av de andra judo-mammorna när jag skulle ut och springa igår när grabben var och tränade. Hon påstod att hon inte var särskilt bra tränad...
Men vi sprang och vi sprang.
Hela vägen från judolokalen till ända uppe på stora vägen precis utanför där S bor sprang vi i ett svep!
Tog bara lite drygt en kvart!
Stolt jag var!
Men sen behövde jag stanna och stretcha lite och den andra mamman fortsatte.
Hon ska snart springa Lidingöloppet...
Sen tog jag ett varv på några km uppe på platån innan jag vände näsan neråt igen.
Sprang naturligtvis förbi S och plingade på dörren, men den enda jag fick hälsa på var Lille skutt, som gjorde sitt bästa för att ta sig över eller genom staketet för att komma ut till mig...men han lugnade sig snart när jag sa till honom att gå in igen, och för säkerhets skull kollade jag bakom mig när jag sprang iväg, så han inte bara hoppade över staketet i hörnet och kom efter mig...
Vi har fått varsel på jobbet.
10 pers plus två visstidare ryker.
I alla fall som de har varslat, får väl se vad facit blir.
Vi som vet bäst, d v s vi som jobbar här :-) vet ju vad man skulle ha gjort för att undvika att det över huvud taget blev så här! Men är det nån som frågar oss?
Nä, just det!
Så därför kommer vi att protestera.
Nästa vecka kommer det upp en kille från koncernen som vi fortfarande hoppas på.
Vi håller på och sammanställer en lista på allt vi tycker är dåligt med vår VD för att de verkligen ska förstå vad han håller på med.
Dessutom ska vi ta upp en massa annat som borde ändras och hur det borde vara.
Vi har dessutom en ledningsgrupp på företaget - när ska den få vara med och yttra sig i det som händer?
Kanske bättre att bara lägga ner den!?!
Var ju på judoträning i måndags kväll och fick en del bra tips inför lördagens tävling.
OJOJOJ va taggad jag kände mig efteråt :-)
Ska bli så himla kul!
Missade telefontiden igår, förresten...
Men det gör inte så mycket, för jag har redan hittat en massa info på internet och även om jag ringer och frågar så vet de ju inte mer om just mig!
Så jag ligger lågt.
Tänker inte så mycket på just det.
Hinner inte, för det går i 100 på jobbet, förutom just nu, när jag tar mig en liten stund och skriver av mig.
Behövs det också.
Jag brukar vara noga med att inte göra privata saker på arbetstid, men nu kunde jag inte låta bli.
Hade min svarta bil inne på service igår.
Nu går den riktigt bra!
Så jag byter nog inte...
Inte just nu, i alla fall.
Men jag MÅSTE ha nya däck till den senast i vår...
De håller nog fran till vintern, men det är nog bara nätt och jämt...
Den röda fick jag parkeringsböter på...
Suck!
Den stod ju bara där, utanför dörren.
Och så var det nån ivrig nisse som tyckte att den stod åt fel håll och för nära korsningen...
Jaja, livet är hårt mot de hårda!
:-)
Nä, nu måste jag göra nåt igen.
Lite excel-programmering står på tur...
Puss, hela världen!
Hmmm...skumt...
Innan jag fick brevet med svaret från det andra cellprovet tänkte jag att det nog inte skulle kännas på nåt speciellt sätt oavsett vad svaret blev.
Nu när jag har sprättat kuvertet och läst att jag "har cellförändringar" så känns det inte alls bra.
Till en början var det väl mest "jaha...?!"
Sen for tankarna iväg till riktigt elaka saker som operationer och allt möjligt och då fick jag nästan panik av att tänka på att jag kanske inte hinner ha sex nån gång innan dess!
Sen blev jag mest trött och började må illa.
Telefontid helgfria onsdagar mellan 10 och 11:30...är det lämpligt för en instans inom landstinget som har hand om så allvarliga saker som cellförändringar?
Eller är det kanske avsiktligt för att försöka förringa allvarligheten i beskedet?
Eller det kanske inte är ett allvarligt besked?
Det står ju att landstinget har ett väl fungerandebehandligsprogram...
När jag sitter där och försöker ta in och smälta och stilla en bubblande panik ringer rekryteringskonsulten igen.
Hon hade blivit lite nyfiken på mig, sa hon.
Det verkade som att jag på nåt sätt hade fått henne att tro att jag skulle kunna fixa uppgiften.
Och hon tydde mig helt rätt.
Hon sa att som hon hade förstått mig så skulle jobbet vara en utmaning men jag visste inte om jag hade bakgrunden för att klara det eller inte.
Sen var jag så tagen av brevet som lyste mig i ansiktet att jag nog babblade lite för mycket.
Kan hända blev hon less mig, eller inte.
Nu skulle hon i alla fall skicka vidare min information till Mercuri och sedan till A:s företag.
Så vi får väl se.
Stack på judoträning ikväll i alla fall.
Mest för att jag kände att jag var tvungen att hålla tankarna på annat medan det var nytt i huvudet.
Kan gärna tänka mer sen, när jag har lite distans till det och vet mer om vad som händer i min kropp.
Nu vill jag bara att en av två saker händer först:
1 - att de ringer och fixar mig en tid för "utvidgad gynekologisk undersökning" (hur äckligt låter inte det!...)
2 - att det ska bli onsdag kl 10 och inga andra som ringer så att det är upptaget till 11:30, utan att jag kommer fram direkt och kan ställa lite frågor om vad det hela innebär och vad jag själv kan göra.
För det är det som är värst.
I vanliga fall kan jag fixa det mesta själv!
Nä!
Nu ska här drickas te och spelas knackpoker!
Varje ögonblick räknas :-)
Nej, nu ska ni inte tro att jag går med nån sorts dödsskräck och är helt lamslagen och livrädd.
Jag tycker att det är otäckt, ja!
Men det känns inte bättre av att älta något som jag inte vet mer om ändå.
När jag vet mer, då kan jag börja älta!
Eller låta bli, om jag känner för det :-)
Ha en härlig kväll, mina godaste vänner och ta hand om er!
Puss!
Det luktar mazariner...
Degen räckte till några hallongrottor också...
Så nu doftar det så gott i mitt lilla kök!
Igår kväll tog jag en motionspaus, men i morse var jag igång igen.
Hade nån idé om att det skulle gå att gå på löpbandet med stavarna istället för ute i regnet...
Men, tro mig, det blir liksom åt fel håll...
I alla fall när man som jag har ett löpband som inte rullar av sig själv.
När jag tog i med fötter och stavar samtidigt flög jag nästan in i panelen...
Så jag ställde om stavarna så de blev riktigt långa och höll dem framför bandet och drog dem fram och tillbaka när jag gick, ungefär som på A:s "gå-maskin" med långa handtag som man kan dra i.
Tur att det är riktigt små fönster ner till min källare :-)
Hackade bort det sista av byggblocken och murbruket i hörnet bakom badkaret också i morse.
Sen tog jag en såg och gick lös på rören som går från golv till tak i samma hörn.
Röret jag började med var det vatten i, så jag lät det rinna ut och sen kunde jag linda eltejp runt så att det inte läckte.
Trodde först att röret inte hade nån kontakt med resten av systemet utan bara är nåt som blivit över från det gamla expansionskärlet, men när jag skruvade på kranen vid handfatet så rann det ut mer vatten ur röret... Så det var ju bäst att täta.
Det andra röret var tomt.
Så jag tog sticksågen och drog av det på några ställen bara för att...
För att jag kan...
För att jag vill göra så mycket jag kan innan entreprenören börjar...
För att jag är less på att inget händer...
Annars tycker jag nog att det är riktigt mysigt väder.
Ikväll tänder vi nog några ljus och spelar knackpoker eller nåt.
Ska bli mysigt!
Imorgon ska det bli kul att leta kläder!
Vi ska göra innerstan i stora stan i väst imorgon, K och jag.
Tror grabben får vara ute hos pappa under tiden och titta på bålgetingarna han har fått in där...
Det är faktiskt inget straff :-) han älskar allt som har med kryp och sånt att göra, och båda är så försiktiga så jag kan inte tänka mig att nån av dem blir stuckna...
Nu ska det bli mat.
Såna här dagar rinner liksom bara iväg...
Vi åkte aldrig till badhuset.
Gangstern var liksom inte på hugget.
Och jag är lite dålig på att hålla på mattiderna när dagen bara försvinner...
Så nu är vi båda hungriga.
Har fått hotelser om maten inte är färdig snart, så det är nog dags att börja...
Känner för att dansa ikväll.
Riktigt så där disco-skaka-loss så svetten rinner!
Men det får nog bli i köket i så fall medan den andra i huset tittar på Alvin o gänget...
Ha det bäst nu, govänner!
Lilla jag?!?
Det behöver inte ens bli nåt.
Det behöver nästan inte ens vara på riktigt.
Det kanske bara är ett stort skämt...
Men det är så himla kul!
Hon, den där rekryteringskonsulten har ringt igen.
Hon skickade ett mail igår med info om tjänsten på A:s arbetsplats för att jag skulle kolla igenom och svara på om jag trodde att det kunde vara nåt för mig.
Visst, tänkte jag när jag läste, det verkar himla intressant, men varför skulle de välja mig?
JANTE-PANTE!
Så idag ringde hon igen, när jag satt på jobbet, och undrade vad jag hade tyckt och menade på att hon ville ha ett svar lite snabbt för att kunna återkoppla till sin uppdragsgivare vilka kandidater som kunde vara tänkbara. Dessutom tyckte hon att det var kul att jag är tjej, eftersom det tydligen mest är karlar på arbetsplatsen sen förut.
När vi hade pratat en stund frågade hon lite försynt att, visserligen var det ju väldigt tidigt i processen, men kunde det finnas nån form av hinder vad gällde lönen?
Då sa jag att här är vi så underbetalda att det är nog inga problem. Allt över 25 är bra.
Tystnaden som följde då var helt obetalbar, och sen menade hon på att jag får allt ställa mina krav lite högre än så.
Jag skriver att lönen inte är något hinder, sa hon.
Skratt!
Så nu funderar jag på vart jag ska åka och handla lite kläder.
Snyggt men ledigt, tänkte jag.
Kontor, men inte kostym.
Några nya BH med extra-push, kanske... :-)
Det behöver inte bli nåt jobb.
Inte ens en anställningsintervju.
Men det känns ändå som att P håller på att titta fram bakom motivationslöshetsgardinen...
Vem ska jag tro på NU då?
Frågade om de hade fått fram några siffror på vad det skulle komma att kosta.
Då sa han att de hade skickat iväg kalkylen till försäkringsbolaget och väntade på svar från dem.
När jag ringde till försäkringsbolaget fick jag till svar att de väntar på kalkylen från entreprenören men att de ska ringa mig när den kommer...
Va less jag blir!!!
Under tiden gör jag väl så mycket jag kan göra.
Men jag fick i alla fall veta att de kommer att riva ut hela badrummet. Förmodligen ända upp till och med kaklet på väggarna...och jag som slet så i våras med att försiktigt lossa plattorna som satt lite dåligt och sedan sätta fast dem ordentligt igen, med fin fog och allt...
Fick visserligen också reda på att självrisken är satt till det lägre beloppet, 2000 istället för 4000, men vad spelar det för roll om åldersavdrag och annan skit gör så att det kostar...tja, 50 papp? Äh, jag överdriver (hoppas jag!) för att bli positivt överraskad i slutänden...
Har för övrigt varit rent överjävligt på jobbet idag.
4 år gammal skit kommer och slår oss i ansiktet om och om igen...och eftersom produktionen har gjort fel för så länge sen, när det funkade på ett helt annat sätt, är det ju bara att sopa upp efter sig. Inget förebyggande där inte...suck!
Men när jag kom hem ringde en stor överraskning. Jag blev helt paff!
Det var en rekryteringskonsult!
Hon sökte en logistik- och inköpschef till ett finmekaniskt företag i den lilla F-staden några mil norrut.
Men jag sa att om jag ska byta jobb nu så vill jag ha nåt i stan.
Kräsen har jag blivit...
Fast jag gav henne ett namn som hon skulle kunna ringa för att eventuellt kunna luska vidare.
Och sen sa hon att hon har ett annat uppdrag också, som är här i stan!
Ett jobb som nån sorts sammanhållande och påhittig kraft som ska hålla ihop två grupper som jobbar med produktsupport på företaget som A jobbar på.
Det tyckte jag verkade intressant.
Nu är det kanske lite över min liga, men att hon ens frågade!!! :-)
Över till något helt annat - min våg måste visa fel!
:-)
Okej då, kanske inte, men vikten hoppar så konstigt upp och ner.
I morse vägde jag enligt vågen ett kilo mindre än i förrgår, men ett kilo mer än igår...
Hmmm...behöver väl väga in mig en vecka eller så för att få nån ordning på siffrorna...
Hur som helst så är vikten rätt bra att ha när jag ska köra judo, för då är det ju inte så lätt att rubba mig från mattan :-)
Kom på idag att jag måste kolla vart mitt judopass är.
Har bara betalat för det och lämnat in foton, men inte hämtat ut det...
Och nu måste jag ju ha det eftersom jag ska tävla!!!
:-)
Nä nu j...!
Jo ser ni, nu är det dags igen för en uppdatering!
Fast det mesta blev väl sagt på kräftfesten :-)
Ja jisses jodå, det är väl tur att alla har olika sätt att definiera fredags-mys på. Mitt är tydligen att ge mig på och spetta ut mitt inbyggda badkar...
Ja men då måste det ju bli billigare för mig, tänker jag, när de kommer och fixar läckan i golvbrunnen. Ju mer jag gör desto billigare. Det måste bara bli så. Snälla hjälp mig tänka så nu, många gånger, så blir det så! :-)
På lördag klippte jag kompis, tja toppade då...
Bakade lite.
Skjutsade S ut till pappa för övernattning.
Handlade lite.
Åkte hem och dukade lite fint för kräftfesten på kvällen, och hade så himla trevligt hela lördagskvällen, och natten, och morgonen, och tänkte när jag gick och lade mig att så här dags i morgon stiger jag upp och går till jobbet...
Man är väl inte tonåring längre, nej...
Men när jag väl hade vaknat på söndagen, så där vid 12, så var jag himla duktig och dukade bort och slängde och hällde ut och fixade, så en stund senare syntes det nästan inte att det hade varit fest där. Synd, nästan...fast det får bli fler gånger istället! ;-)
Igår köpte jag mig en våg!
Så nu vet jag vad jag väger!
Det vet inte ni!
Och på kvällen stack jag ut och sprang, och för första gången på riktigt länge kändes det skönt att springa fort och långt. Inte fort hela tiden, och jag smågick några gånger, men klämde ändå in 7 å en halv kilometer på knappa timmen.
Målet?
Tja, en mil på 45 min om...6 veckor!
Bara för att drämma till med nåt!
Jag är så himla sugen på att byta bil.
Skulle ju vilja ha nåt mindre och kanske börja åka buss till jobbet istället, eller skaffa mig ett jobb här i stan.
Och jag har hittat bilen jag vill ha!
Eller EN av dem...
Suck! Ja för på den bilen kan jag inte ha varken takräcke eller kula.
Se själva:
Och en begagnad sån är ju faktiskt inte så dyr, så om jag gör mig av med bilen jag har nu, så kan jag ju faktiskt ha 2 bilar. En för att ha kul med och en för att transportera saker...som cyklar t ex.
Ja, ja, jag vet..."pling-plong"
Men jag är så himla sugen...
Och på vintern behöver man ju inte cykeln så mycket, eller ?!?
Vi får se.
Jag lär nog hinna sansa mig innan det blir gjort...kanske...
Nu har jag anmält mig till min första judotävling!
Så himla coolt och så himla skrämmande...
Fast mest bara en kul grej, egentligen.
Det är den 13 september i Stenungsund.
Tänkte ta med mig sonen i alla fall som hejarklack ;-)
Om han nu tycker det är coolt nog att heja på mamma...
Äh, jag får väl muta honom och ge honom mer betalt ju mer han skriker och hejar :-)
Och nu, mina kära vänner, och resten av världen, ska den här donnan i säng.
Det har varit en bra dag.
Bl a för att S har bestämt sig (med sin mors hjälp) att sluta med tvärflöjten.
Så nu har vi inte dubbla pass och stressigt och varannan vecka för att kunna gå på allt, utan riktigt trevliga veckor att se fram emot, både sonen och jag.
Det blir t o m så att jag hinner göra det jag vill också, utan att stressa.
Värt så himla mycket, och det börjar han förstå.
Han vill ju faktiskt hinna umgås med sina kompisar också.
Precis som jag vill ;-)
Sussa sött!