Kommunal toatömning!
Sisådär, nu har jag tömt lilla porta-pottin för första gången.
Passade på när jag skulle hämta S från musikskolan.
Kände mig lite suspekt där jag gick, med min lilla låda under armen...
Väntade mig bara att någon skulle se mig och skrika: Du där! Så där får man absolut inte göra!
Varpå jag skulle rusa till bilen, slänga in lådan i baksätet och spinna iväg därifrån med tjutande däck...
Men livet är inte fullt så action som mina tankar.
Jag bar in min lilla låda.
Tömde tanken i toan.
Spolade.
Bar ut min lilla låda till bilen och gick in igen för att möta sonen uppe i altfiolrummet.
Nästan lite suck...vad odramatiskt allt är...
Hemma går det framåt.
Men igår, när vi satt och spelade fem-kort för glatta livet, så började jag tycka att det kändes lite kyligt.
Kände på elementet i köket och det var iskallt.
Inte bara svalt, utan riktigt kallt.
I hallen var det ljummet.
I vardagsrummet var det iskallt.
När jag spolade i kranen i köket försvann trycket när jag vred över på kallvatten.
Dessutom blev vattnet svart och luktade illa.
Det var precis som att elementvattnet kom i kranen och kallvattnet trycktes in i elementen...
Nu hade rörmokaren i och för sig glömt bort att sätta igång cirkulationspumpen, och när den kom igång så blev det varmare i elementen och vi slapp frysa i natt. Men ändå...
Ringde rörmokaren idag och berättade.
Han skulle åka och kolla vad som kan ha hänt.
Men nåde honom om han får för sig att det är jag som ska betala det, för det var han som var där igår och mecklade!
:-)
Förkylningen mår fortfarande bra, men jag börjar också må bättre.
Blir inte längre matt av att bara tänka på att göra saker :-)
Saknar mina drömmar.
Vet att det är så mycket jag skulle vilja göra, men som det är nu orkar jag inte ens drömma om det.
Skulle vilja ha mitt hus klart också (det stora, alltså :-).
Det skulle underlätta drömmandet...
Men jag har i alla fall min lille pojk, som är så himla go med sin stackars mamma.
Tja, inte alltid :-)
Men han försöker. Och det tycker jag är en bra början.
Nu ska jag fortsätta jobba. Lunchen är slut.
Inventering och prislistor...
Tyck lite synd om mig, är ni snälla :-)
Passade på när jag skulle hämta S från musikskolan.
Kände mig lite suspekt där jag gick, med min lilla låda under armen...
Väntade mig bara att någon skulle se mig och skrika: Du där! Så där får man absolut inte göra!
Varpå jag skulle rusa till bilen, slänga in lådan i baksätet och spinna iväg därifrån med tjutande däck...
Men livet är inte fullt så action som mina tankar.
Jag bar in min lilla låda.
Tömde tanken i toan.
Spolade.
Bar ut min lilla låda till bilen och gick in igen för att möta sonen uppe i altfiolrummet.
Nästan lite suck...vad odramatiskt allt är...
Hemma går det framåt.
Men igår, när vi satt och spelade fem-kort för glatta livet, så började jag tycka att det kändes lite kyligt.
Kände på elementet i köket och det var iskallt.
Inte bara svalt, utan riktigt kallt.
I hallen var det ljummet.
I vardagsrummet var det iskallt.
När jag spolade i kranen i köket försvann trycket när jag vred över på kallvatten.
Dessutom blev vattnet svart och luktade illa.
Det var precis som att elementvattnet kom i kranen och kallvattnet trycktes in i elementen...
Nu hade rörmokaren i och för sig glömt bort att sätta igång cirkulationspumpen, och när den kom igång så blev det varmare i elementen och vi slapp frysa i natt. Men ändå...
Ringde rörmokaren idag och berättade.
Han skulle åka och kolla vad som kan ha hänt.
Men nåde honom om han får för sig att det är jag som ska betala det, för det var han som var där igår och mecklade!
:-)
Förkylningen mår fortfarande bra, men jag börjar också må bättre.
Blir inte längre matt av att bara tänka på att göra saker :-)
Saknar mina drömmar.
Vet att det är så mycket jag skulle vilja göra, men som det är nu orkar jag inte ens drömma om det.
Skulle vilja ha mitt hus klart också (det stora, alltså :-).
Det skulle underlätta drömmandet...
Men jag har i alla fall min lille pojk, som är så himla go med sin stackars mamma.
Tja, inte alltid :-)
Men han försöker. Och det tycker jag är en bra början.
Nu ska jag fortsätta jobba. Lunchen är slut.
Inventering och prislistor...
Tyck lite synd om mig, är ni snälla :-)
Kommentarer
Trackback