bloggtrollet

Visst skiner solen ute, och visst har jag suttit i solen och trampat en stund på träningscykeln, och visst njöt jag av värmen och ljuset, men jag trivs rätt bra inne också, där jag kan sitta i svalkan och fundelidera lite på allt och bara slappna av och må gott...

Självklart ska jag ut igen...

Ska ju fortsätta gräva i mitt nya trädgårdsland,
och plana till potatislandet så att jag kan så gräsmatta där,
och klippa gräset igen,
och rensa ogräs...

Men om det inte blir av så känns det inte så farligt.
Det är så många måsten på jobbet.
Hemma vill jag bara flyta på nu...som en liten motpol...

Stötte på mäklaren på Coop igår, på väg hem från Fastingen.
Han undrade när han skulle få komma och värdera om huset efter vattenskadan och allt jag hållit på med i kök och badrum...
Jodå, sa jag, snart så. Men det blir nog inte förrän till hösten...för jag drog igång med vardagsrummet också...

Och då skrattade han åt mig och skakade på huvudet :-)

Ja, jag vet att jag sätter igång lite mycket ibland, men det är kanske vad jag behöver.
Skulle kännas himla tomt utan en massa små projekt här och var :-)
Fast, det är klart, det vore ju bra om nåt blev HELT klart :-)

Nu ska jag ta mig en dusch innan jag ger mig ut i värmen igen!

Ha en riktigt härlig helg!!!

Ville bara skriva några ord om en sak som hände igår...
Då kändes det lite för färskt...

Meningen var att jag skulle sluta tidigare, åka hem vid halv fyra för att skjutsa sonen till en spelning med musikskolan.
Men tiden gick i kaoset och hur jag än kämpade så fick jag se mig besegrad, och vid kvart i fyra ringde jag sonen och bad så mycket om ursäkt, men han måste cykla själv. Och så beskrev jag vart han skulle - för det var mest det han var osäker på.

Någon minut senare ringer han och undrar vart hans notmapp är.
Jag var ganska säker på att det var i köket så jag sa det, och hörde i telefonen hur det lät "dunk, dunk, dunk..." när han sprang nerför trappan och sen upp igen med andan i halsen.
Nej, där var den tydligen inte.
Ööööh, vardagsrummet då!?
"dunk, dunk, dunk..."
Och sen...
"AAAAAAAAHHHH..."

Han skrek som en stucken gris nerifrån hallen nånstans.
Och jag visste inte vad jag skulle göra.
Kändes som att timmar gick medan han fortsatte gallskrika och jag började fundera på hur jag skulle kunna leta fram grannens telefonnummer och ringa till honom på den andra telefonen för att han skulle kunna gå över och kolla hur det var fatt...

Men till slut närmade sig skriken telefonen och han plockade upp luren...
Tydligen hade han sprungit in i bänken i hallen med knät, och han var alldeles otröstlig.
Så jag frågade om han ville att jag skulle ringa och säga att han inte kunde komma, och det tyckte han lät bra.
Och där satt jag och förbannade mitt jobb för att allt bara blev fel för att inte jag kunde åka hem när jag hade tänkt...

Världens blåmärke har det blivit.
Tack och lov inget mer.

Men så fruktansvärt handikappad jag kände mig när jag bara kunde sitta och lyssna på hans skrik och inget kunde göra, och inte visste hur det var med honom.
Att han levde hörde jag ju :-) men hur länge?
Suck...

Men idag är en ny dag.
Kan bara bli bättre än igår...
Hoppas jag!
:-)

Sköt om er!
Tidelipom!

...längtar jag så det värker efter en varm famn att krypa in i när jag kommer hem på kvällarna.

...känns det som att hjärtat ska spricka när jag inte kan vara på två ställen samtidigt.

...förstår jag inte varför jag alls stiger upp och åker till jobbet.

...skulle jag bara vilja krypa in i min sons byggrum och terapibygga konstiga legofigurer hela dagarna.

...kan inte ens en springtur få tankarna att sluta snurra och blicken att sluta irra.

...känns det fantastiskt skönt att gå och lägga sig, även om jag vet att det kommer en lika överdjävlig dag efteråt.

Och ändå är jag så himla glad bara för att jag finns till och kan uppleva allt jag gör...

Jag är nog inte riktigt fisk :-)
Och tur är väl det i så fall...

"It takes a fool to remain sane!"

Dags att duscha och slänga omkull gamm-kroppen.
Har blivit sittande vid datorn alldeles för länge...attans face-book... :-)
Men lite kul är det allt...
Fast vi saknar S där, så vi kan få rapporter om vad hon håller på med om dagarna nu...
Hint hint... :-)

Sov gott, vännerna! och resten av världen (som naturligtvis tjuvläser vad jag skriver!)
:-)

Helt otroligt vad jag hatar det här stället ibland!
Jobbet alltså...

Den här veckan har varit en mardröm.
Sååå himla mycket att göra, och då lägger vår käre VD över ännu mer på mig och platschefen...
Plus en idiot till ekonomichef som inte fattar jota...som jag blev så irriterad på idag att jag förmodligen lät RIKTIGT arg på i telefonen idag. Det är inte ofta jag tar till den rösten, men vissa idioter får ta del av den när de inte lyssnar på vanligt språk...

Men idag är det faktiskt Må-Bra-Dag!
:-)
Jag har försökt sprida det till alla idag.
Min son sa det till mig i morse.
Får jag bara säga en liten sak, sa han i telefonen i morse när jag ringde och väckte honom.
Ja visst! svarade jag.
JAG HAR INGA LEKTIONER IDAG, VI HAR MÅ-BRA-DAG!

Och då bestämde jag mig för att det skulle vara Må-Bra-Dag på mitt jobb också idag!
Jag har försökt sprida budskapet till alla och envar, och vissa kunder har fått höra det också när de har ringt.
Va! sa en, har jag alldeles missat det?!
Jajjemän, sa jag.

Och det var precis vad jag behövde för att klara av den här dagen.
Vi skulle sluta 14.
Snart är klockan 16...
Men nu ser jag ljuset...kommer nog att kunna åka vid fyra, tror jag.
Hoppas jag!

Ska skratta hela vägen hem i bilen!
Jo, det är jättebra terapi, men jag använder det alldeles för lite.
Man slappnar av i musklerna efteråt, och det är jätteskönt :-)

Och på fredag är det fest!!!
Ska bli så himla kuuul!!!

Ha en underbar onsdag, världen!

Over and out...tidelipom!

Vilken dag igår!
Var iväg till landet utanför staden en timme österut igår och sprang orientering igen.
Mutade med mig sonen genom att locka med ett ikea-besök efteråt...
På väg till tävlingen kom han på att han nog kände sig lite småsjuk och inte ville vara med...
Men väl framme kom han på att det nog vore kul i alla fall...
Så det blev först en bana med sonen.
Sen en bra bit till min start och en hyfsat lång och svår bana uppför kulle, nerför kulle...
Jag gjorde det riktigt bra, faktiskt, hur osvenskt det än är att säga så...
Kom trea av sådär en 20 stycken, så jag är helnöjd! :-)

Sen skulle jag duscha.
För jag hade ingen lust att komma lerig och svettig till ikea...
Gick iväg med min påse och tog mig en plats på grässlänten i duschområdet.
Upptäckte ganska snart att det var en massa brännässlor bland det nedtrampade ogräset...ajajajjjjj när man gick barfota, med andra ord...
Upptäckte i samma veva att jag hade glömt ta med mig handduk!
Suck!
Som tur var hade jag en t-shirt på mig innanför orienteringsblusen, och den var inte alltför svettig...

Tja.

Det hade varit trevligare med en riktig handduk!
Men det gick ju...

Och till ikea kom vi, åt och shoppade.
Och hem kom vi också, även om jag var supertrött, och att sonen slocknade i baksätet gjorde mig inte piggare direkt...

Sen blev det lite pyssel och jox innan melodifestivalen...och under melodifestivalen...
För även om det finns små guldkorn i många av låtarna så funkar liksom inte helheten...
Men Norge...
Tja, kan väl bara hålla med alla andra som delat ut 12:or :-)
Det är nåt speciellt med norrmänn och fioler...

Idag har det inte blivit många knop, även om planerna var stora, och jag vet att jag kommer att vara besviken på mig själv att jag har hunnit med alldeles för lite i helgen när det väl är måndag och jag sitter på jobbet igen...
Men det kan inte hjälpas.
Lite tråkigt kallt ute...
Ska ta och hitta mig nån liten vrå med värme och få lite sol på kroppen också...behöver det verkligen nu.

Ha det gott, världen!
Och till musketöserna: ses ikväll! :-)

Igår trodde min son att jag hade glömt bort honom.
Han hade konsert med musikskolan på kvällen, och jag bytte om och vi fixade oss i ordning (visserligen medan han hade en kompis kvar som lite förvirringsmoment...) och så satte vi oss i bilen och åkte iväg. Hans jacka fick han ta med sig i bilen så han skulle ha den på väg hem.
Det var fullt med bilar utanför teatern, så jag släppte av honom på vägen utanför och sen for jag iväg och parkerade och gick tillbaka och betalade in mig.

Han satt på en av raderna lite snett framför mig innan det var hans orkesters tur att spela, och jag funderade på om jag skulle ropa hans namn och vinka för att han skulle se var jag satt, men han hade så trevligt och pratade med stolsgrannarna, så jag ville inte störa.

När hans orkester hade spelat väntade jag på att han skulle komma tillbaka in i lokalen som de andra gjorde för att sätta sig och titta på resten. Men jag såg honom inte, fast jag trodde väl att han hade satt sig i bakre delen av lokalen...

Konserten tog slut och jag började leta...och leta...inne i lokalen, framför, runtomkring, gick in på baksidan och började fråga musiklärarna om de hade sett honom...samtidigt känner jag att mobilen börjar skaka...då är det sonen som ringer hemifrån! Han har gått hem! Han fattade inte att jag skulle sitta och lyssna på konserten! Så han gick ut och väntade på mig när han hade spelat klart, och när inte jag dök upp började han gå...i kortärmat...
Påstod själv att han inte hade frusit, men...tja...

Visst blev jag glad att han kom till rätta, men hallå! Lite får man väl ändå använda den där knoppen man har längst upp på kroppen till att tänka, eller!?!
Jag sa till honom att han måste förstå att jag aldrig kommer att lämna honom i sticket!
Och så är det det där med att tänka innan man gör saker...

Nåja kvällen slutade lyckligt i alla fall.
Vi satt och myste i soffan och kollade på programmet om Malena Ernman, och jag måste säga att jag tycker att hon verkar helhärlig! En riktig spjuver!
Och sen gick hon vidare till finalen...HEJA SVERIGE och HEJA MALENA!!! :-)

Vikten håller sig än så länge ganska konstant.
64,5 tre dar i rad nu. Tjolahopp! :-)
Känns inte så himla noga att det inte är fullt 12 kg back eftersom det känns bra ändå :-) men snart kommer ett till ryck. Och inatt drömde jag att jag såg helt annorlunda ut. Herreguuud, det var som en flodhäst, och jag kunde lätt ha gått ner 30 kg till... Fast i verkligheten nöjer jag mig med 2 :-) eller 1 och mer muskler :-)

Satt och målade på elementet i vardagsrummet igår medan vi tittade på melodifestivalen, och det känns lite snurrigt i huvudet idag...det är inte klart än, men snart kan jag i alla fall vrida tillbaka det mot väggen. Bara en omgång till på det som jag inte kommer åt sen så sätter jag tillbaka det. Men det har varit så kallt ute senaste tiden och då är elementen varma, och då går det inte så bra att måla, så jag måste passa på när det är varmare ute...och då vill jag vara ute...suck! :-) Jaja, det blir allt väl så småningom!

Nu väntar jag med spänning att höra från sonen när han kommer fram till teatern.
De har konserter för skolorna idag och imorgon, och imorgon kunde S vara så jättesnäll och ställa upp och skjutsa honom, men idag cyklar han, och han ringde alldeles för sent hemifrån med nåt problem han hade med fiolfodralet, så han lär komma för sent...men jag hoppas han kommer ihåg att ringa i alla fall...och låset till cykeln har han förmodligen i skolväskan, så cykeln lär stå olåst mitt inne i stan idag...håll tummarna för att den är kvar när han ska hem!
Nu ringde han, bara 5 minuter för sen...
Då kan jag slappna av igen :-)

Ha en härlig onsdag alla!
Tjoflöjt!

...nu har det gått så där länge igen innan jag visar mig här på sidan.
Kanske några uthålliga finns kvar och tittar ibland, annars får jag väl skriva bara för att dra mitt strå till stacken för att fylla internet med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt :-)

I fredags var jag trött.
Hade lovat sonen att göra en del tillsammans med honom, men tack och lov blev vädret sånt att det satte stopp för en del...så vi satt och dumglodde i soffan ett tag, och jag var så trött att jag slocknade och vaknade till om vartannat...sen gick vi upp till hans rum. Jag höll honom sällskap medan han spelade på datorn. Jag kröp ner i hans säng och försökte hålla mig vaken...utan att lyckas särskilt ofta... Vaknade väl till liv nån gång framemot 21 och fick lite gjort...

Lördag bar det iväg på orientering.
Det var riktigt härligt, fast en massa strul innan jag kunde komma iväg ut i skogen.
Och jag bara flög fram...ibland :-)
Vi kom 4 båda två, tror jag. Både sonen och jag. Sprang med honom först, innan jag stack ut på en egen tur.

Sen åkte vi förbi pappa på väg hem.
Riktigt mysigt.
Vi gick runt och kollade i trädgården på alla blommor och träd och jag stod bara och gapade när jag såg vilka enormt stora vitsippor som växer i kompostjorden bakom verkstan. De var lika stora och vita som kabbelekorna i bäcken var stora och gula...
Hämtade några träskivor också till min videobänk...
...som jag fortsatte med när jag kom hem.
Målade...putsade...målade...sågade...borrade...limmade...
Den är inte riktigt klar, men nästan, och den står på sin plats!
Ska bara på ett par dörrar, som jag inte har gett mig på att göra än, och några hyllor, som jag inte har sågat till än... Ska fixa hyllorna först, så att jag kan flytta dit filmer och sånt.
Har lite planer...men ja, jag lovar, nu ska jag först fixa golvlisterna till vardagsrummet och göra klart det först!
:-)

Började gräva mitt nya "lanne" i trädgården också i söndags, mellan regnskvättarna.
Och spelade badminton med sonen och en kompis till honom.
Och studsade studsmatta...fast alldeles för lite enligt sonen...
Och så glömde vi alldeles bort hans judoträning på söndag eftermiddag.
Tur att de har gradering snart och att han inte ska upp. M.a.o. missade han inte så mycket...
Fast jag missade judoträningen i torsdags.
Inte för att jag glömde bort den, utan för att det var första träningen jag hade tänkt gå på på väldigt länge, och som tur var fick jag reda på att den var inställd när jag var där för att hämta sonen från hans träning...
Får se om jag gör ett nytt försök nu på torsdag...

Ikväll är det utvecklingssamtal.
Kan bli riktigt spännande faktiskt.
Återkommer!

Ha det bäst, världen, och ta hand om mina vänner!

Tidelipom!