Sekunder skulle det ju vara...

10 minuters redovisning skulle jag gärna lyssna på.
2 minuter också.
Och kanske 1 minut...
Men 10 sekunder...det tar emot.

Fast han är jätteduktig nu när vi sitter hemma.
Vi hjälps åt.
Vi kommer med idéer, spånar lite. Ofta kommer jag med tips om början på en mening och han avslutar den och skriver.
Ska se om jag kan hitta nån bra bild och skriva ut till honom.
Han försöker ju verkligen nu, och jag hjälper gärna till så gott jag kan, utan att för den skull på något sätt ta över hans projekt.

Det var bland det värsta jag visste när jag var liten, när pappa tog över det jag ville göra...
Kunde röra sig om vad som helst, men det jag kommer ihåg mest är när jag ville bygga en trädkoja.
Då var det han som tog fram stora skivor och sågade till med gluggar till fönster och allt.
Upp me't i trädet och på med ett snyggt och käckt litet brutet tak...
Så där stod jag och drömde om att få snickra ihop en egen liten trädkoja, bräda för bräda, och såg plötsligt ett färdigt litet miniatyrhus med stege och allt.
Suck.
Han ville ju bara vara snäll, och för honom blev det ju lika roligt som jag hade tänkt ha...

Hmmm...kan man månne se varför jag har så svårt att be om hjälp...
Jag är nog rädd att inte få myschla på själv...
Att nån ska ta över och göra det jag vill göra...

Hipp!
Kul med lite självanalys så här på tisdagsförmiddagen :-)

Igår var jag förresten himla stolt över sonen.
Han spelar altfiol, och igår spelade han och hans fröken upp en duett på caféet på musikskolan.
Det gick jättebra!
Och jag tycker att det är jättekul att han törs.
Hans fröken sa till mig att hon tycker att han är duktig, och jag kunde bara hålla med. Och, sa jag, så är det så kul att han äntligen har börjat få en känsla för tonerna...
Det kan nämligen vara lite jobbigt att lyssna på fiolspel om den som spelar inte hör om det blir falskt eller inte...det är ju liksom inga tangenter att trycka på, direkt :-)

- - - - - - - - - -

Håller på med tråkigt monotont inmatningsarbete...
Och det är rätt tomt här...
De flesta på kontoret sitter i nåt rum på hotellet i stan och diskuterar igenom en massa punkter med vår VD.
Ett resultat av att vi tog tag i saken och skickade brevet...
Förhoppningsvis kommer det ut något bra av det!

Nu ska jag mata vidare.

Lite snö ser jag virvla i luften, och det blir en härlig dag idag också!
Tidelipom!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0