bloggtrollet

Helt otroligt egentligen, vad fort tiden går.
Jag har redan jobbat en vecka efter semestern!
Nu jobbar jag en vecka till och sen har jag ytterligare en vecka ledigt.
Ska bli skönt. Och framför allt ska det bli härligt att se sonen igen.
Han åkte till mormor i Boden för en och en halv vecka sen och när vi ses igen har det gått två och en halv vecka.
Det är nog det längsta vi någonsin har varit ifrån varandra.
Inte så att vi sitter ihop på nåt sätt, men vi tycker ju så himla mycket om varandra så det blir som att en del saknas när han inte är här!
Nåväl, när jag kommer upp dit i helgen ska han lära mig nån ny sorts poker som han lärt sig. Misstänker att han vill ha nån att vinna över... :-)

Slutet av den här veckan blev i alla fall både tråkigt, roligt och intressant...
Dessutom har jag lärt mig att vissa saker händer för att de ska hända och andra saker inte blir av för att de helt enkelt inte ska bli av!

Vi tar ett litet exempel:
Ponera! att jag skulle råka äga en bil som jag borde ha sålt för över ett år sen när jag skaffade mig en ny.
Ponera också! att jag behövde fixa lite med den bilen innan jag sålde den och att jag var alldeles för slut i rutan (typ stressad/nästan utbränd/trött på kvällarna) för att få det här gjort på över ett år.
Ponera sen! att jag till slut hade fixat bilen, fått den genom besiktningen och skulle lägga ut den på blocket säg - i onsdags kväll, men var för slut efter att ha burit en massa takpannor och tänkte att jag lika väl kunde göra det en dag senare eftersom det redan hade gått över ett år...
Och ponera så till sist! att en kompis dagen efter att bilen borde ha legat ute för försäljning (och samtalen strömmat in, förstås...) råkar ut för en otäck olycka med sin bil och helt plötsligt behöver låna en bil ett tag.

Om vi nu skulle ta och låtsas för ett ögonblick att det här var sant, vilket det ju omöjligt kan vara, eftersom ingen av mina vänner någonsin skulle glömma att trycka fast motorhuven ordentligt på sin bil innan han/hon körde iväg (!), så skulle det ju helt plötsligt finnas nån mening i att jag inte fick tummen ur och bilen såld...

Lite mindre djup kände jag mig igår kväll, men hade desto roligare!
När K helt plötsligt blev barnlös över natten bestämde vi oss kvickt för att gå ut och ha lite skoj!
Vi hade väl tänkt ta oss ner på stan lagom för att höra ett band spela, men det kändes inte som det viktigaste, och när vi väl hade fått oss iordning och kommit iväg var klockan såpass mycket att spelningen hade börjat ebba ut...
Så vi drog till nästa ställe och satt och pratade och stuffade loss på disco-golvet istället och hade jättekul.

Kvällens minne nr 1: Tjejen som kom fram och dansade med oss (mest med K) och sen frågade mig om K var min tjej! *skratt* Nej, sa jag, hon är min kompis! Sen tror jag minsann att tjejen och K gjorde klart att K inte var lagd åt det hållet och tjejen gled raskt iväg till nån annan vrå på dansgolvet...

Kvällens minne nr 2: Killen som jag flirtade med på dansgolvet! Synd att jag inte stötte lite mer...

Kvällens minne nr 3: Att det kändes som att vi var tonåringar igen när vi skjutsade varandra på min cykel hem till mig och sen ner på stan. Fnittrade hejdlöst och hade SÅÅÅ ont i höfterna av att hålla upp benen. Nej, vi är visst inga tonåringar längre...

Idag har jag legat på soffan på altan med en skön filt över mig och läst en spännande bok.
Kändes alldeles lagom mycket att göra idag, faktiskt...
Fast nu har jag tänkt bli lite duktig ett tag.
Ska sortera en massa grejer och bära ut till garaget. Blir en garage-loppis så småningom här i höst. Ska sälja en massa saker som vi inte behöver längre. Skönt att bli av med!
Hmmm, blir nog inte så mycket gjort idag ändå, om jag känner mig själv rätt...fast jag kan ju alltid hoppas att jag har fel.

Sen ska jag ju faktiskt på logdans ikväll, och jag kan ju inte trötta ut mig alltför mycket innan dess, eller hur!!!