bloggtrollet

Idag är jag så himla less på min nye chef.
Vi blev kollektivanslutna på arbetsplatsen i våras och nu håller han på med en massa förhandlingar om allt möjligt med facket.
Vissa saker är ju bra, t ex att vi får arbetstidskomp som alla får så att vi kan förhandla oss till att vara lediga vissa dagar/halvdagar varje år. I år, som är första året vi har det här, är förslaget att vi är lediga dagar runt jul och nyår så att vi blir lediga i nästan 2 veckor utan att behöva ta ut semesterdagar. Topp! säger jag!
Andra saker tycker jag inte alls om. T ex att han helt plötsligt får fram att han inte vill att vi ska ha lunchflex. Dvs vi måste ta en timmes lunch varje dag.
Visst, låg företaget på ett ställe som gjorde att man kunde gå ut och hålla sig sysselsatt ett tag efter att lunchen/shaken var nedsvald så kunde det väl gå an. Men nu gör det ju inte det. Att sitta där i en timme bara för att han tycker att man borde det skulle bara kännas mer stressande än avslappnande. Slöseri med min tid.

Pratade med en av tjejerna som jobbar på systerföretaget nere i en liten småländsk ort, och hon hade ett väldigt bra förslag, tyckte jag. Hon jobbade förut på ett ställe där man hade en halvtimmes lunch måndag till torsdag (8,5 timmars arbetsdag) och jobbade 6 timmar på fredag utan lunch. Tycker jag låter som en dröm. Då kan man ju till och med turas om att ta hand om växeltelefonen de där 2 sista timmarna på fredag och ändå tycka att det är lite lyxigt ;-)

Det värsta är att jag hade den här diskussionen med vår ekonomiansvariga i våras, när vi skulle börja stämpla. Någon påstod att det var lagstadgad lunch och att jag därför inte fick korta av den. Sen hade hon undersökt saken och kommit fram till att det inte alls är lagstadgad lunch och därför var det helt ok att gjorde lite som jag ville med lunchen. Nu har min nye chef helt plötsligt kommit på att det visst är lagstadgad lunch! Gissa om jag ska kolla upp det...mmhmm!

Känner bara mer och mer att jag vill bort från det där stället. Måste bara komma på vad jag ska göra istället. Just nu finns det inga bra jobb att söka här i stan. Jo, ska jag ändå byta jobb så blir det mot ett med cykelavstånd! Bara är så!

Så, nu har jag fått gnälla lite.
Känner mig fortfarande lite gnällig, så jag skulle kunna fortsätta en stund till, men det tjänar inget till, för då hinner jag ju inte med mitt nästa projekt innan jag ska till S med A och ha en himla trevlig kväll!
Nu ska jag nämligen montera upp en taklampa i mitt vardagsrum!
Måste dra lite kablar först, men det kommer att bli så himla bra!!!
Bättre sent än aldrig...men det har liksom inte passat förut.

Längtar förresten efter att få krama om min lille skorv nu!
Mamma-hjärtat börjar bli lite ensamt i kanten...